Usch vilket väder!

Det är nollgradigt och dimma. Det känns som om fukten kryper in i en.

I lördags tog vi det lugnt. Jag kände att behövde en sån dag. Rebecka lekte med en kompis på eftermiddagen men annars hände det inte mycket alls. Det känns mest som om jag skulle kunna sova dygnet om nu när det är så mörkt. Jag hatar det här.

I går söndag gick jag och lånade Martins bil. Åkte till stallet, hjälpte Katarina rida, åkte hem med henne så hon skulle slippa sitta i kylan och så att båda tjejerna fick varsin korv på macken. Sedan tillbaka till stallet för att se Rebecka rida. Hon tog sitt första hästmärke i går. Den vita hästen. Hon är så stolt. Sedan hem så att jag fick lite i magen innan vi skulle till Karin och Martin på farsdagsfika. Där pratade vi med dem över julen. Karin kommenterade när vi firade Martin att vi börjar bli så många nu så att det är trångt hemma hos dem. Så vi la fram att vi kan ju fira jul hos oss. De nappade på förslaget på en gång. Det blir lättare med alla barn i och med att vi har alla saker här. det ska bli så kul. Jag har längtat efter det i åratal, men Markus har sagt att Karin inte skulle vilja det. Men hon blir bara sämre och sämre i sin MS så hon orkar inte på samma sätt.

Mina föräldara kom upp med ett kärrlass ved i går också.

Så i dag fick jag gå till järnaffären efter att lämnat barnen i skolan och köpa en presening så jag kunde täcka veden. Sen har jag mest tagit det lugnt. Nu ska jag snart äta lunch. Sedan ska jag gå ner på stan och se om jag hittar en mumin till lilla Mathilda. Och sedan till Martin och låna bil och sedan till jobbet. Det ska bli så kul att jobba. Det är en vecka sedan sist eftersom jag hade kortvecka och sjuktbarn förra veckan. Nu är jag taggad. Jag skulle kunna åka till jobbet nu. Det är 2,5 timme tills jag börjar. :-) Jag har saknat mina pensionärer och kollegor. De är så goa.

kram