Produktiv dag.

I morse ringde klockan 6.15. Låg och drog mig ett par minuter innan jag hoppade in i duschen. Klädde mig, väkte barnen och hämtade tidningen. Åt frukost. Cyklade nästan ända fram till skolan med Rebecka. Cyklade tillbaka via vårdcentralen. Katarinas urinprov visade lite tecken så de skickade på odling. De vill inte sätt in antibiotika på henne i onödan i och med att hon är pencilinallergiker så måste de sätta in andra saker än de brukar vid en UVI. Hon hade ingen feber och snabbsänkan(CRP) var bra.

Sköterskan ska ringa i morgon eller i övermorgon och berätta vad odlingen sa. När vi kom hem gjorde jag barnen och Markus middag, ugnspannkaka och en saffranskaka till mellis. Så nu ska jag straxt göra lunchen. Klockan 13 går min buss till jobbet. Jag lämnade tillbaka hyrbilen i går. Det kostade deffenitivt mer än det smakade, men gjort är gjort. Tänk om vi köpt en kylare på Mekonomen direkt. Då hade vi sluppit bilhyran och allt. Men det brukar ju funka att köpa begagnade delar. Det är lätt att vara efterklok.

Min tand som jag bet sönder här om dagen känns lite konstig. Mummel. Jag orkar inget mer just nu.

Det slog mig just varför jag har sån energi idag. När jag kom ut i vardagsrummet i morse så lyste adventsljusstakarna. Det är så fint.

Katarina är ett otroligt barn. I går kväll tyckte jag att om du behöver gå på toa i natt måste du väcka mig så att vi kan få morgonurinprov med oss till vc. 03.10 vaknade jag av att det var tassande steg som närmade sig sovrummet. Då behövde Katarina gå på toa. Enligt egen utsago brukar hon gå på toa vid den tiden. Och det stämmer nog för har hon mardrömm så brukar det vara vid den tiden hon kommer över och då har hon varit på toa innan hon kommer och kryper ner och berättar om alla monster och världens undergång.

I går fick Rebecka nya notpapper på musiklektionen. Hon är så duktig. Sedan underhöll hon oss medan hon övade hela eftermiddagen. Hon kan dem nästan flytande redan. :-) Hon älskar att spela. Undrar om man ska försöka få tag på en lätt gitarrnotbok i julklapp. Det känns viktigt att uppmuntra henne när hon har hittat något hon är bra på och tycker är kul. Hon har lite dåligt självförtroende. Jag förstår inte varför. Hon är så underbart duktig och söt.

Nej nu måste jag börja med lunchen.

kram

Jaha då var det pyntat

Vi skulle bara ta fram adventsljusstakarna och stjärnorna, men sedan fick Katarina se alla tomtar, änglar och snögubbar. Åhh då måste de ju fram. Så just nu håller hon på och plockar upp alla figurer och kollar så att de är hela. :-)

Hon är ett makalöst barn. Jag satt med ryggen åt klockan och frågade hur mycket den var. Då sa hon snart 1 och mycket riktigt. Klockan var 12.55. :-)

Katarina har haft problem med urinvägarna senaste dagarna. Så jag ringde vårdcentralen. Ja ni kan komma i morgon. Suck. Det ställer ju till det, men det får lösa sig. Skönt att jag jobbar kväll i morgon. På torsdag kan hon gå i skolan. Men efterson hon ska till VC så måste jag lämna tillbaka hyrbilen i kväll. Man vet aldrig hur lång tid det tar innan vi är hemma igen. Skulle jag inte lämna tillbaka den i kväll så kommer vi väl inte hemma förrän 13.

Nej nu måste jag till skolan och hämta Rebecka. Markus är sjuk idag. Samma som jag hade förra veckan med feber av och till och snuva. Det passar ju bra att han är hemma i morgon. Då får han ta vård av Katarina.

kram

Mellan lussekatter och lussebjörnar

Idag har Katarina varit hemma från skolan. Eftersom hon var febrig i går så vill jag ha en feberfri dag innan hon går iväg och blir smittad med nästa infektion.

Så när vi lämnade Rebecka i skolan åkte vi förbi Trossen och köpte saffran. Så vi bakade lussekatter och lussebjörnar. Katarina ville inte göra traditionella lussekatter utan tog ett kakstansmått och gjorde lussebjörnar.

När vi var och hämtade Rebecka så ville hon inte följa med utan följde med en kompis hem. När jag kom hem så tog jag kort på vår gamla kylare och åkte till Bilisten och visade vad det var Markus försökte förklara att han ville att de skulle beställa åt oss. När vi kom hem så pysslade jag lite och ringde efter Rebecka så hon kunde gå hem innan det blev mörkt. Hon är så mörkrädd och jag kände inte för att gå ut. Rebecka kom hem så bakade vi pepparkakor. Det var kul. I dag har varit en sån där härlig dag. Katarina har varit klädd som prinsessa hela dag.

Nej nu ska jag göra kvällsmat i mitt juldoftande hus. I morgon ska jag städa och adventspynta. För på onsdag ska jag lämna tillbaka hyrbilen och jobba kväll.

kram

Katarina fortsatt sjuk

Hon är febrig och hängig. :-( En som också varit trött är Markus. Han kom hem två i natt från firmans höstfest. Inte helt nykter. :-) Han hade haft jättekul. Tänkte om kommunen kunde bjuda sina anstälda på fest 4 gånger om året. Jaja, man ska inte ha för stora krav.

I dag har jag tagit det lite lugnt. Det känns att jag jobbat i veckan med en redig förkylning i kroppen. Så fort jag suttit still mer än några minuter har jag somnat. :-) Jag mår mycket bättre nu.
Jag har dock hunnit städat hallen och börjat röjja köket. Pluss lagat mat, en kaka och hemgjord glass. Katarina har namnsdag idag så jag tänkte vi skulle äta något gott. Hon fick pärlor och en Nalle Puh tidning. Jag har även pysslat runt och tagit hand om tvätt.

Jag ska göra upp en lista över personer jag måste ringa på måndag och respektive telefontid. Katarinas barnläkare och barndietisten står högst upp på listan. Blodproven vi tog på lilla damen i somras visade stark reaktion på mandel, råg och och vetestärkelse. Jag har ingen aning om hur man undviker vetestärkelse. Och efter det som framkom i går så måste jag få veta vad det är så att vi kan ta bort det. Hade det varit gluten, ägg eller soja eller så så hade jag grejat det själv, men vetestärkelse är över min nivå.

Lilla gumman vilket tufft liv hon haft. Mamma beklagade sig i går att hon bara har ett friskt barnbarn. Ja tyckte jag, men med Mathilda är det ju samma sak hela tiden. Det är ju bara olika komplikationer utifrån det. Katti hittar på lite olika saker. Hypoglycemi, vikt uppgångs problem, körteln-bakom näsan, allergier, falsk krupp, feberkramper osv.

Det kanske finns skäl till att jag är överbeskyddande mot henne.

Nej nu ska jag äta chokladkaka med hemgjord sojaglass. :-) Man lär sig det mesta om man måste. Jag hittade ett recept på mjölkfri majcenavälling när jag var på larm i torsdags kväll när jag jobbade. Det egentliga recepetet är med mjölk men det går att göra på ersättning. Nöden är uppfinningarnas moder. :-)

kram

Mina föräldrar kommer inte på julafton

Det vore att ljuga att säga att jag inte är besviken. De tycker Markus släkt tar för mycket plats. Jag trodde de skulle vilja fira med mig och tjejerna, men nej. De sitter hellre själva hemma än träffa folk. Jag tycker det skulle vara mysigt att få vara tillsammans med alla nära och kära. Syrran med familj förstår jag att inte kommer med Mathilda som är som hon är.

Appropå Mathilda så är hon inlagd igen. De skulle in till sjukhuset och fixa sonden och blev kvar. De förstod inte riktigt varför. Jag tycker så synd om dem. Hoppas lilla prinsessan snart blir piggelin.

Kram

Jaha så har en vecka till gått!

Helgen som var jobbade jag. Och som vanligt går de helgerna tredubbelt så fort. Jag fattar inte. Det svissar bara till och så är det söndag kväll. Jag gillar att jobba helg så länge det är var tredje. :-)

I måndags jobbade jag kväll. Det gick sin gilla gång. Det var lite skönt. Inte stressigt och inte för lungt utan precis lagom. Det fick jag igen för i torsdagskväll när det kom larm och annat i vägen mest hela tiden. Jaja det är en del av jobbet. Det har sin charm det med.

I tisdags var jag ledig eller vad man ska säga. Jag var till Arbetsförmedlingen och skrev en så kallad handlingsplan. Jag hoppas att jag får fasttjänst snart. På kvällen var vi på konsert i skolan. 3:orna spelade.

I onsdags jobbade jag hela dagen och i torsdags jobbade jag kväll.

I dag har vi varit till Nyköping. Dels köpte vi en ny kylare till bilen på Mekonomen. Hade vi gjort det från början hade det blivit mycket biligare än att försöka med begagnad som blir fel och jäklas. Mummel. Huvudanledningen till att vi var till Nyköping var för att barnen skulle till Ögonkliniken. Båda damerna ser utmärkt. Men Katarina är ordentligt allergisk mot något. Krukset i den meningen är något. Mummel nya utredningar. Eksemet i hårbotten blir bara värre. Ögonläkaren sa att hon har småblåser eller utslag på insidan av ögonlocken. Det är det som gjort att det kliar på henne. Så hon har fått ögondroppar. Hon avskyr det och jag med. Jag har droppat tusentals ögondroppar. Jag droppar mig själv. Jag har droppat dementa som inte alls begriper vad jag pysslar med, men min egen dotter kan jag inte ge. Jag saknar varje uns av pedagogik och lugn. Vilket inte gör saken bättre. I dag visade jag till och med henne när jag gav mig själv ögondroppar, inte för att det hjälpte.
Till kvällsmat åt vi inte pizza. Katarina verkade lite hängig så jag fick för mig att tempa henne. Nästan 39 grader. Mummel. Vi som skulle till Markus moster i morgon. Det blev ju inget av. Vi kan ju inte åka dit med en sjuk dam. Vi som hade sett fram mot det så. Tur att jag är långledig så att hon hinner krya på sig.

Nu i kväll satte jag upp utebelysningen på balkongen. Det blev så fint. Det är flera veckor sedan jag satte upp ljusnäten i trädgården, men de ljusen vi hade förra året på balkongen gick sönder så jag köpte nya idag.

Nej nu ska jag skicka min halvsovande sjukling i säng.

kram

Vart tog den här veckan vägen?!

Det känns som jag går i en grå dimma. Jag är så trött och less på allt. Jag vill att de här sista veckorna innan advent ska flyga fram. Jag längtar tills jag kan ta fram alla adventssaker.

I måndags gick jag och lämnade barnen i skolan, gick hem och åt lunch och fixade lite saker. Sedan gick jag ner till stan och köpte en present till Mathilda och skickade ner till Lund. Sedan gick jag och hämtade Martins bil och åkte till jobbet. Där var det hyfsat lugnt som tur var. För jag hade så ont i huvudet att jag mådde illa. När jag kom hem däckade jag i säng och sov till 4.45.

I tisdags jobbade jag till 16.30. Vid 15.30 ringde en av barnens kompisars mamma frågade om det gick bra att ta med sig båda min tjejer hem. Hennes tjejer och mina tjejer vill leka. Det är första gången som systrarna Reimer leker med ett annat systerpar. De hade jätteroligt. Så jag hämtade dem 17.30. På så vis hann jag lämna tillbaka Martins bil innan jag hämtade tjejerna.

I onsdags lessnade jag på att vara utan bil efter att halkat fram och tillbaka till skolan. Så jag ringde till macken och bokade en liten Nissan Micra som jag åkte och hämtade efter att hämtat Katarina i skolan och lämnat henne hos sin faster och kusiner. När jag hämtade Rebecka tog hon med en kompis hem. Så jag fick lugnt. Men inte fick jag mer gjort för det. Jag får helt enkelt inte ashlet ur. Jag jobbar och sedan gör jag det mest nödvändiga hemma. Jag har ingen ork.

I torsdags jobbade jag igen. Katarina skulle ha ridit, men hon ville inte så jag avbokade lektionen. Rebecka åkte mer sin farbror ut till sina älskade scouter. Så hämtade jag henne och Amandus sedan. Det var smidigt. Då slapp jag i väg med Katarina lagom till Bolibompa och de slapp i väg mitt i läggningen av sina tre yngsta. Då har ju Markus kommit hem och nattar Katarina.

Idag jobbade jag från 7. Rebecka var på jättedåligt humör. Hon satte på sig en sommarkjol och trodde att hon skulle få ha den. Jag tvingade henne att byta och när jag skulle titta in och se om hon började bli klar med bytet och sa hej och sköt försiktigt upp dörren. Så tyckte hon hejdå och sköt igen dörren igen. Arg som ett bi.Jag slutade 13.30. Då handlade jag till helgen. Sedan hämtade jag barnen. De var på sitt mest charmerade humör. Sånna här dagar ska man komma ihåg när man blir sugen på bebies. De är ju inte små för alltid. Nej nu ska jag väl förbereda helgen. Jag jobbar hela helgen och då måste det fungera fritionsfritt. Jag orkar inte med en massa tjafs när jag är trött. Jag blir skogstokig! Nej det är väl lika bra att sätta i gång. Det blir ju inte mindre för att man väntar.

Jo Mathilda fyller ett år idag. Tänk att det har gått ett år. Hon har genomgått 2 hjärtoperationer på den tiden. Hon har sond igen så det blir ingen födelsdagstårta för henne på 1 årsdagen. Stackars liten. Men hon hann i alla fall komma hem. De skrevs ut från sjukhuset i går.

kram

Usch vilket väder!

Det är nollgradigt och dimma. Det känns som om fukten kryper in i en.

I lördags tog vi det lugnt. Jag kände att behövde en sån dag. Rebecka lekte med en kompis på eftermiddagen men annars hände det inte mycket alls. Det känns mest som om jag skulle kunna sova dygnet om nu när det är så mörkt. Jag hatar det här.

I går söndag gick jag och lånade Martins bil. Åkte till stallet, hjälpte Katarina rida, åkte hem med henne så hon skulle slippa sitta i kylan och så att båda tjejerna fick varsin korv på macken. Sedan tillbaka till stallet för att se Rebecka rida. Hon tog sitt första hästmärke i går. Den vita hästen. Hon är så stolt. Sedan hem så att jag fick lite i magen innan vi skulle till Karin och Martin på farsdagsfika. Där pratade vi med dem över julen. Karin kommenterade när vi firade Martin att vi börjar bli så många nu så att det är trångt hemma hos dem. Så vi la fram att vi kan ju fira jul hos oss. De nappade på förslaget på en gång. Det blir lättare med alla barn i och med att vi har alla saker här. det ska bli så kul. Jag har längtat efter det i åratal, men Markus har sagt att Karin inte skulle vilja det. Men hon blir bara sämre och sämre i sin MS så hon orkar inte på samma sätt.

Mina föräldara kom upp med ett kärrlass ved i går också.

Så i dag fick jag gå till järnaffären efter att lämnat barnen i skolan och köpa en presening så jag kunde täcka veden. Sen har jag mest tagit det lugnt. Nu ska jag snart äta lunch. Sedan ska jag gå ner på stan och se om jag hittar en mumin till lilla Mathilda. Och sedan till Martin och låna bil och sedan till jobbet. Det ska bli så kul att jobba. Det är en vecka sedan sist eftersom jag hade kortvecka och sjuktbarn förra veckan. Nu är jag taggad. Jag skulle kunna åka till jobbet nu. Det är 2,5 timme tills jag börjar. :-) Jag har saknat mina pensionärer och kollegor. De är så goa.

kram

Jag har gjort det igen!

Allt började i morse när jag skulle bära ner alla fikalådor, frukt och böcker tillhörande mina döttrar. Då råkade jag knuffa till ett glas som gick i tusen bitar. Så jag gick och lämnade tjejerna i skolan. Rebecka har piggat på sig så hon fick gå idag. Hon kunde gå på scouterna i går kväll. Det gick fort från i går lunch och fram.

När jag kom hem pratade jag mamma en stund och fick höra senaste nytt om Mathilda. Sedan skulle jag damsuga golvet och få upp eventuella små glasbitar som fanns kvar efter morgonens glaskross. Sedan tänkte jag om jag skulle aska ur kaminen med grovis. Så jag gick och frågade MArkus, som jobbar hemma i dag, om jag kunde göra det. Visst tyckte han och följde med ut i vardagsrummet. Så jag satte fart. Jag hann få upp alla aska innan Markus börjar skrika. Då slår det lågor ur damsugaren. Tydligen var inte askan så död som vi trodde. Så medan Markus började plocka isär damsugaren för att släcka branden så drog jag ur kontakten och öppnade bakdörren. Då var det rena tjockan i vardagsrummet. Sedan ägnade jag en stund åt brandsläckning. Så det här var årets pyromaniska misstag.

Markus har försökt eliminera så mycket som går av de andra misstagen. Jag har hållt på att elda upp bokhylla med värmeljus, jag har råkat sätta eld på en brödrost, jag har tänt i kaminen med bensin(mitt absolut dummaste misstag hitentills, jag hade en otrolig tur att det bara var jag som blev brännskadad på handen), jag har askat ur och ställt hinken på trappen på baksidan. Hinken smälte och trappan brann. Hmm, jag har glömt spisplattor på. Av någon anledning litar inte Markus på mig och eld. Efter episoden med bensinen har jag svårt att tända i kaminen med flytande braständare. Jag mår illa så jag nästan kräks. JAg kommer fortfarande ihåg ljudet från elden och smärtan och stanken av bränt hår och hud.

Nej nu måste jag hämta Katarina.

kram

Telefonbarnvakt

När jag gick och hämtade Katarina hann Rebecka ringa mig 2 gånger och SMSa 1 gång och var rädd och ledsen. Men vad skulle jag göra. Jag måste ju hämta Katarina. Jag kan ju inte be en 6 åring gå hem själv så pass långt. Det skulle aldrig gå. Rebecka fick titta på en film nedbäddad i soffan med en näve pepparkakor.

När hon ringde andra gången kom jag på den genialiska iden att hon kunde ringa min mamma som är sjukpensionär. Så hon satt och pratade med sin mormor tills jag och Katarina kom hem.Givetvis var Katarina på sitt minst charmiga humör. Hon ville gå på fritids. Men jag tänkte det var bättre att lämna Rebecka en stund mitt på dagen än när skymningen börjar falla. Så allt tog extra lång tid när vi gick hem.

Nej nu måste jag nog göra mat. Sedan ska jag slänga in en maskin disk och en med tvätt. Efter det ska jag baka bullar eller längder. Katarina vill ha med sig på sin utedag i morgon. Det och lite varmchoklad på rismjölk kanske kan vara gott i väskan. :-)

kram

I natt sov hon hela natten

Men hade ont i huvudet när hon vaknade. Medan jag lämnade Katarina i skolan så hann hon ringa helt hysterisk två gånger. Hon gillar inte att vara själv. Men hon kan ju inte följa med när hon inte mår bra och ska vara hemma och ta det lugnt.

Halv sju ringde Markus chef i morse. Det var kris på jobbet.

Usch jag borde sätta igång och städa. Det känns som om det är det jag gör när jag är hemma med sjuka barn.

När jag lämnade Katarina passade jag på att hämta böcker åt Rebecka så att hon inte kommer efter. Hon låg bra till i skolarbetet. Hon är så duktig. Det känns skönt. En annan har fått slita med framför allt läsning och skrivning. Just nu sitter hon i soffan och tittar på film. Jag håller på att bli galen på henne och hennes tumme. Nu när hon är sjuk känns det som om hon sugger på tummen konstant. Hon är faktiskt 9 år och borde sluta med det.

Nej nu ska jag väl göra lite nytta. Jag borde frosta av frysboxen också. Eller så väntar jag tills det är riktigt kallt ute så jag kan ha maten på balkongen.

kram

Jag blir hemma i morgon

Rebecka har fortfarande ont i huvudet och Markus är själv på kontoret i morgon. Så jag ringde chefen redan idag och medelade att jag måste ta VAB i morgon. Då har de en chans att få in en ersättare så att tjejerna på jobbet slipper gå kort. För det är inge kul. Åhh vad jag längtar till nästa vecka! Då har jag långvecka (Dvs jag jobbar 6 av 7 dagar). Jag håller på att kräkas på att gå hemma. Jag älskar mina barn, men i bland är det så skönt att komma till jobbet och möta vuxna människor och få se något annat än hemmets 4 väggar. I dag fick jag en promenad när jag lämnade Katarina i skolan, men annars har jag inte fått röra mig något alls. När Rebecka skulle bada (hon stank) så fick jag sitta på toastolen för hon inte ville vara själv.

I morgon måste hon vara själv när jag lämnar och hämtar Katarina. Men förhoppningsvis är hon piggare i morgon.

Nej nu ska jag göra klar maten. Just nu känns det som om jag inte gör något annat än servar familjen.

kram

Mamma betyder nog egentligen "den som vakar"

I går kväll när Rebecka la sig var hon pigg och glad. Vid 4.30 vaknade hon och hade så ont i huvudet att hon kräktes. Hon har inte ont någon annanstans utom huvudet. Hon får inte äns behålla alvedon. Stackars gumman!

Nu har hon kräkts igen. Alvedonen vill inte stanna i magen. Ger det sig inte får vi söka hjälp under förmiddagen.

Kram

Rebecka var till öron idag

I morse satt vi åt frukost. Jag drack vanilj latte med gurkmackor när jag känner den omisskänliga lukten och smaken av mögel när jag sätter tänderna i en macka. När jag tittar ner så är det en massa gröntmögel. Så jag rusade till toan. Tvi vad äckligt! Hur katten kan en del människor äta mackor med mögel på. Det är fruktansvärt äckligt.

Sedan åkte vi och lämnade Katarina i skolan och sedan åkte vi ner till Nyköping. Åkte till Coop och tittade. Och sedan åkte vi till Öron, näsa, halsmottagningen. Hennes öron var jättefina. Och eftersom hon hörde bra förra gången så tyckte doktorn att det var onödigt med en hörselkoll. Skönt tyckte vi. Sedan åkte vi till lite andra affärer och sedan McDonalds. Näst sist åkte vi till Lidl och shoppade frukt. Det går åt en del nu.

På vägen hem tankade vi Martins bil. Hämtade Katarina i skolan. Sedan lämnade jag barnen och det vi hade handlat hemma och lämnade bilen till svärfar. Sedan gick jag hem i det strålande vädret. Det känns mer som en fin aprildag än en vecka in i november. Om bara några veckor ska jag plocka fram adventssakerna.

Nej nu måste jag röjja köket. Det ser ut som en tornado blåst fram.

kram

Mathildas operation är avklarad

I dag operarades lilla Mathilda. Syrran smsade mig i morse och sa att nu hade de lämnat henne. Usch jag vet hur det känns. Även om jag inte kan föreställa mig oron när man lämnat sitt barn för en så stor och riskfylld operation. Mina tjejer har ju bara genomgått rutinoperationer som körtel bakom näsar och öronrör. 15.45 var operationen klar. Det hade varit lite mer omfattande än vad läkaren först trott. Ja, det kanske är vardagsmat för dem att dra om kärl och täta i små barnhjärtan, men jag tycker det låter hiskiligt svårt. Nu är det första dygnet som är kritiskt. Mathilda ligger nersövd med respirator.

Jag jobbade mellan 7.30 och 16.30 i dag. När jag hämtade barnen visade jag fullmånen. Så frågade Katarina om vad som händer vid fullmåne. Så jag berättade om tidvatten och så. Då tyckte Rebecka: Och så kommer varulvarna! Varpå Katarina började gråta. Som om hon inte har mardrömmar innan. De senaste veckorna har hon kommit i stort sett varje natt. Jag har blivit uppäten av krokodiler, bortblåst, huset har trillat ner i avgrunder osv. I hennes drömmar alltså.

Till middag i kväll blev det plommonjärpar, kokt potatis och sås. Barnen fick köttbullar. Rebecka avskyr allt hemlagat just nu. Fick hon välja skulle det bara serveras pizza och hamburgare. Jag tycker hemgjorda köttbullar är så mycket godare. Vi har en pågående diskution angående mat och vikt. Rebecka är hungrig så fort hon är uttråkad. Och nu sedan jag har dragit ner på maten äter hon mer än mig och så undrar hon varför hon går upp i vikt och är ledsen för att hon är rundare än sina kompisar. Men när man då sätter gränser i matintaget så blir hon hysterisk. Och det är ju inte så att vi påpekar angånde vikten varje gång. Hon måste helt enkelt lära sig hur mycket som är lagom att äta om hon inte känner det. Det är så svårt att veta vad man ska säga. Jag vill ju inte att hon går upp mer i vikt samtidigt som jag vill att hon ska ha bra självförtroende och vara nöjd med sig själv. Hon är ju en så underbar tjej. Och så är man ju rädd för anorexia. Men man vet väl inte om man gör rätt förrän när barnen blivit vuxna.

Nej nu ska jag nog gå och sova. Jag är så trött.

kram

Åhh vad stor hon blivit!

I torsdags jobbade jag. Det var kaos. Det började redan på morgonen. Katarina mår inte bra och eftersom transporterna till Stockholm inte är tillförlitliga efter gårdagens snöstorm jobbade Markus hemma. Så Katarina fick vara hemma med honom. Rebecka lämnade jag på fritids. När jag kommer närstan fram till Vagnhärad så kokar bilen. Ringen en kollega och frågar om hon kan hämta mig eftersom hon ändå är i krokarna. Då åker nattpatrullen förbi och ser att jag har bilproblem så jag får lift med dem till lokalen. Sedan skulle svarta bilen in på däckbyte. 40 minuter tog det att lämna den. Suck! Allt är så ineffektivt. Sedan fick man halka omkring på Vagnhärads gångbanor. Fullkomligt livsfarligt. Jag fick ta bussen hem. Det visade sig att kylaren gått sönder. Mummel.

I fredags åkte Markus en snabbsväng till jobbet. Han hade halvdag, men han behövde märka upp sina saker eftersom WM-data flyttar till de nya lokalerna i Nacka Strand under helgen. Vi höll på och fixade här hemma och gick och handlade.

Samma sak i går. Då var barnens kusin Siri över och lekte och Rebecka var hos en kompis. Så jag han med en massa småsaker som jag bara väntat på att få göra. Till middag åt vi entrecout, pommes och sås och tomatsallad.

I dag har jag tvättat 3 maskiner tvätt och städat tvättstugan. Det behövdes. Nu ska jag röjja köket och stryka skjorter till Markus till veckan.

Nu när jag satt vid datorn kom Katarina upp efter en stund i sitt rum. Sminkad med rosa glitter smink. Det känns som om jag missat något. Hon har aldrig varit så här flickig förut. Det känns som om småbarnstadiet är helt och återkalleligt förbi. Åhh, vad gammal jag känner mig. Det hjälper inte att jag får kalla min man för gammal farbror och skrika åt honom för att han ska höra. Han har haft lock för öronen de senaste dagarna. Är det så framtiden ser ut?! JAg vill inte bli gammal i så fall!

Nej nu måste tanten sätta fart. :-)

Vintern är här!

Nu har det gått några dagar igen. I bland finns inte tiden.

I onsdags jobbade jag. Sedan gjorde vi inte så mycket mer.

I torsdags var jag ledig. Katarina var lite hängig så hon red inte. Vi pysslade här hemma och skjutsade Rebecka till scouterna. På vägen hem köpte Katarina och jag varsin hamburgare på Krilles.

I fredags jobbade jag. Sen var det bara hem och packa. Barnen sov över hos deras faster och farbror och alla kusinerna. Jag blev bjuden på mat innan jag åkte hem i den stormiga natten. Det var jättegott och mysigt. Jag fick gosa med Matteus och till och med sätta på den lilla guldklimpen sin pyjamas. Vad ovan man har blivit på att sätta på bebisar kläder. :-) Jag vill också ha bebis. Men det kommer dröjja innan vi försöker igen.

I lördags jobbade jag. Markus kom hem till Trosa vid lunch men gick och la sig på än gång. Jag hämtade barnen på vägen hem. De hade haft det så bra och sovit så gott. Markus hade köpt en massa saker till oss alla. Barnen fick varsin mjuis späckhuggare, magnetstenar, olika märken från Kennedy space center, själlysnade nagellack och lite sånt. Jag fick en speciel brödkavel och bakunderlägg. Sedan hade han köpt Sagan om ringen triologin med all extra material och extended version. Åhh vad jag blev lycklig! Jag älskar de filmerna.

I söndags var den jobbigaste dagen på jobbet någonsin. Vi gick kort en helgdag. Dvs vi fick göra tre personers arbete på två. Det var inte kul. Inte för oss och inte för vårdtagarna. Men vad ska man göra när man inte får in personal. Jag fick in en av nattjejerna till kl 17 så att vi hade någon till kvällen. Det blev pizza till kvällsmat. Jag ides inte stå vid spisen efter en sån dag.

I måndags var jag på utvecklingssamtal för Katarina. Hon är så go och glad och omtyckt i skolan. Och jätteduktig, men hon har ingen uthållighet i kroppen. Hon har fortfarande inte fått till pennfattningen och hon har lite svårt på gympan. Vi kopplade in specialpedagogen redan på dagis så nu ska Katarinas lärare prata med henne. Sedan ska vi samtidigt koppla in skolsköterskan. Det är kanske dags för den utredning vi pratade om på 5,5 årskontrollen på BVC. Jag vill inte sätta en stämpel på Katarina, men jag vill att hon ska få all hjälp som möjligt går för att hennes kroppsliga problem inte ska ligga henne i fatet så att skolan blir tråkig, för hon är väldigt smart. Eftersom fritids var stängt, det var Markus första dag tillbaka efter en vecka borta och jag jobbade kväll så kom mamma upp och tog barnen.

I tisdags var jag ledig. Vi tog det lugnt på förmiddagen. Efter lunch släpte vi av mamma i Vagnhärad och åkte till Södertälje och gick på Tom Tits. Det var kul som vanligt. Det blev bestämt att Mathilda kommer at operars redan på måndag. De läggs in på fredag. Syrran ringde Mathildas läkare i Karlskrona för hon var lite fundersam varför inte lilla damen gått upp i vikt. Han ringde Lund som ringde upp idag och sa att hon måste opereras omedelbart. Hon får inte gå ner sig innan en så stor operation. Hopas bara att allt går bra nu.

I dag har det snöat och blåst och jag har jobbat. Markus jobbade hemifrån. Han tyckte inte det var någon ide att försöka ta sig fram och tillbaka till jobbet i det här vädret. Så han eldade när jag var borta så det var varmt och skönt. Mindre varmt och skönt hade Jenny och Karl-Axel. De är i Försäter och strömmen gick. Det tog inte så lång tid innan det bara var 15 grader i huset. Lagom kul med en liten bebis.

Nej nu ska jag gå och laga mat.

kram