Igår gick jag vad som kändes som miltals. Det är väl vad det var också. Jag hade vår gårunda på jobbet. Och de flesta som har den rundan slutar inte 16. Så jag gick och gick och gick. 2 duschar, 3 promenader, 2 städningar och 1 handling senare så slutade jag. Jag hann inte äns ta hela min lunch, men det kvittar jag hann sitta 10 minuter medans jag dokumenterade innan jag slutade. Sedan hämtade jag barn och hjälpte Rebecka med läxor.
I förrgår var det sån dimma att jag missade en avfart när jag skulle på ett besök. Det var otäckt. Och för första gången på länge var jag mörkrädd. Ett av besöken var ute på landet i dimma och mörker. Och när jag gick till bilen fick jag en sån intensiv känsla att jag inte var ensam. Det var så håret reste sig i nacken och jag visste inte om det var inbillat, människa eller djur. Då känner man sig inte stor. I går fick jag veta att det var fladdermössen i granhäcken som jag kände av.
Idag är jag ledig. Skönt! I morse lämnade jag tjejerna i skolan och sedan åkte jag på utbildningsmöte på Arbetsförmedlingen. Det blir inte något av det tror jag. Jag är inte berädd att jobba utanför kommunen. Det funkar inte att båda pendlar. Det kan jag inte utsätta barnen för. Det är om min chef skulle säga att om jag går USK-utbildningen så har jag jobb. Då kan jag få utbildning, men den risken är väl minimal. Det ska ju bara sparas i denna kommun.
Nej nu ska jag åka och hämta Rebecka i skolan och sedan är det mellis, läxor och fotbollsträning.
Kram
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar