Undrar hur länge värmen ska bestå

Det är så man riktigt längtar tills det blir lite svalare.

Idag hade barnen skoljoggen i skolan. Dvs alla klasser utom 6:an springer olika slingor. Det är 6:an som anordnar och är funktionärer.

Själv jobbarde jag från 7.30. Det gick i ett. Jag hade så ont i fötterna när jag vandrade ner till lokalen att jag nästan mådde illa. Dessutom var jag tvungen att jobba över en halvtimme. Jag kan ju inte mitt i en städning säga: Nej nu måste jag gå för jag slutar. Vårdtagaren skulle bli tokig! Det är tur att jag brukar sätta hämttiden på fritids en timmer efter jag slutar efter som det är mer än en gång jag fått jobba över. Sedan stannade jag och pratade med kollegan som jobbar kväll medan hon läste journaler och plockade nycklar. I bland är det skönt att prata av sig om dagen innan man går hem. Eftersom man inte kan prata hemma om jobbet eftersom man har tystnadsplikt.

Sedan hämte jag barnen och sen var det dags för tjejerna att träna fotboll. Så då var det i väg igen. Nu ska jag fixa mat till barnen så att de får hoppa i säng och sedan är det bara att fixa kvar inför morgondagen kvar. Lägga fram kläder och sånt. Ja just ja Markus och jag kanske ska äta något. Inte för att jag är hungrig. Jag är mest trött. Men något kanske man ska få i sig.

Åhh jag lyckades med en sak som jag inte tror så många lyckats få. Jag hade plånboken i bakfickan i dag. Och lyckades får skavsår på skinkan. Hur vanligt är det. Byxerna är kanske lite för stora. De åker ner hela tiden. Det är vi och för sig bra.

Nej nu måste jag nog sätta fart.

kram

Storhandling

Usch och fy. Sist jag handlade så här mycket var det bara Markus och jag som åkte. Vi lämnade barnen hos Markus föräldrar. Men nu åkte vi mycket för att barnen behövde höstskor. Och Rebecka hade förstört sina gympadojjor genom att inte satt i foten. Mummel!

Sen handlade vi mat. Det är så mycket billigare i Nyköping. Dessutom så finns inte allt vi behöver med matallergibarn i familjen. Mitt humör skjönk i takt med tiden. Rebecka kommenterade att jag var mycket roligare i början. Då tyckte jag att det kanske hade något att göra med att hon dansade runt på Willeys så att hon slog till folk fast jag sa till att hon inte fick eller det hysteriska utbrottet hon fick när just de skorna hon ville ha inte fanns i hennes storlek. Jag tror det kan ha med saken att göra.

Vi hann hem lagom så att Rebecka hann göra läxan innan Bolibompa. Nu är jag trött. Jag ska bara plocka upp den sista maten, laga mat, göra i ordning för morgondagen, dvs stryka Markus kläder, plocka i ordning gympaväskor och frukter. Sedan ska jag titta på tv och sova. De säger att det är bra med rutiner, men i bland känns det löjligt. Måndag schema vecka 1 måste jag göra det och det och sedan jobba. Osv. Så går hela tillvaron runt. Allt hänger på olika scheman och så ska man hinna med det sk livet emellan. Jaja det kommer väl kanske en tid när man får ägna sig mer åt sig själv. Tänk att få kunna sitta och läsa en hel eftermiddag med ett stort glas bubbelvatten och kalla morotsstavar. Eller ett glas rött vin och exlusiv choklad. Allt beroende på vad jag känner för. Inte för att jag skulle vilja byta småbarnstiden mot något, men ibland längtar man efter ett liv som mer än mor och maka.

kram

Nu är jag trött!

I lördags var barnen, Markus och jag till Stockholm och såg på "På andra sidan häcker". Efter det åt vi mat. Barnen åt McDonalds och jag och Markus åt indiskt. Efter det åkte vi till Ikea och shoppade gallerbackar och lite annat. Jag måste få någon form av ordning i tvättstugan. Snart börjar den underbara perioden med RS-virus och ROTA- och calicivirus. Då vill jag att tvättstugan ska vara organiserad. På kvällen låg vi och tittade på film.

I söndags åkte jag och tjejerna till stallet vid 10.30. Klockan 11 började Katarinas ridlektion. Det gick bra för henne. Sedan fikade vi lite och sedan var det dags för Rebecka att sadla Tinka. Klockan 12.30 började hennes ridlektion. Hon var jätteduktig. Det såg så läckert ut när hon red med tyglarna i en hand i trav och kunde styra Tinka. Efter lektionen åkte vi hem och så kom mina föräldrar för att gratta Rebecka i efterskott. Hon fick en säkerhetsväst, färger, penslar och en bok.

I dag började dagen 04.45. Sedan jag lämnat barnen åkte jag och jobbade till 16.45. Jag var tvungen att jobba över för det var strul med insulindeligering. Diabetessköterskan i Trosa har varit sjukskriven så våra nya tjejer kan inte få insulindeligering. Men det ska väl förhoppningsvis lösa sig snart. När jag kom hem var det bara att ställa sig vid spisen och laga köttbullar, potatis och sås. Jag börjar bli hajj på att göra köttbullar. Hela familjen har tröttnat på köpe köttbullar.

När vi lagt barnen höll Markus på och stökade i hobbyrummet och jag i tvättstugan. Det börjar äntligen bli lite ordning i de delarna av huset. Det ska bli skönt när det är ordning i hela huset samtidigt.

Nej nu ska jag sova.

Kram

Inte mycket gjort idag.

JAg känner mig seg och har lite ont i huvudet. JAg undrar om förkylningen jag gått och dragit på ska bryta ut nu. JAg har varken tid eller ork till det.

Barnen har gått i skolan idag. Rebecka ska börja spela gitarr. I trean kommer peronal från musikskolan. Så hon har två lektioner musik i veckan. Framåt jul kommer det bli en liten konsert. Det ska bli så kul.

Jag gjorde pannkaka till lunch till Katarina och jag åt creps. Jag är inte så mycket för pannkaka. Usch jag vet inte vad jag ska hitta på till kvällmat.

Barnens ena kusin har bestämt att han vill ha en ätbar tårtbild på sin tårta när han fyller i januari. Så jag ska sätta mig ner med honom och ordna det omkring jul. Han fyller nio i slutet av januari. Jösses vad han har lugnat ner sig. I går satt han i min fotölj och läste Harry Potter i stället för att leka.

Jag kan inte få Rebecka att förstå att sommaren är över. Hon ville klä sig i tunna sommarkläder i morse. Det var 9 grader. Det tyckte inte jag var någon bra ide. Så vi blev sena till skolan. Igen. Det känns som vi kommer sent varje dag jag är ledig eller jobbar kväll. Alltid är det något hon vill bråka om. Kläderna, frukosten, håret eller frukten.
Suck! Och så säger de att det blir värre. Det kan det knappast bli. Fast jag ska väl inte klaga det finns de som har det värre.

Nej nu ska jag sätta igång och städa. Det känns som om det alltid finns någonstans att städa i det här huset.

kram

Grattis Rebecka 9 år idag

Tänk att min lilla snutta, min först födda är 9 år. Tiden går så fort.

I morse uppvakade vi med presenter och tårta.

Hon fick massor med saker. I skolan hade de hela skolan vandrar. Katarina fick vara hemma idag också. Jag vill inte släppa i väg henne första dagen att gå flera kilometer.

Själv har jag bakat och städat. Klockan 16 kom Markus föräldrar och syster med familj. Så jag passade på att gosa med lilla Matteus. Han är så mysig. Karin, Markus mamma, frågade om det inte vore mysigt med en liten kille. Hon kanske vill ha ännu fler barnbarn. Hon har ju bara 7 st. Bra utdelning på 2 barn. :-)

I kväll har jag mest slappat. Ska hopppa i säng tidigt.

kram

För 9 år sedan idag

vaknade jag med värkar. Fram åt den här tiden hade jag regelbundna men 30 minuter mellan. Sedan tog det lång tid innan hon kom. Drygt ett dygn.

Jag kommer fortfarande i håg hur jag bäddade om vaggan och packade om väskan sedan Markus gått till jobbet. Sedan gick jag ner till Markus jobb och fördrev lite tid. På kvällen var vi hos vänner och åt räkor och ost. Sedan vandrade vi hem och skulle försöka sova.

Jösses vad tiden går fort. Tänk att det redan har gått så lång tid.

kram

Glömt att skriva namnet

på barnens nya lilla kusin. Gossebarnet ska heta Matteus. Man vänjer sig nog var första tanken. Efter en vecka nu så tycker jag det låter riktigt sött och det passar den lilla guldklimpen.

Jösses vad söt han är. Vi var dit i lördags och firade Matteus ankomst och Vegas 11 årsdag. Först när jag höll honom kände jag mig väldigt tafatt, men sedan låg han väldigt bra i min famn. Åhh vad jag vill ha en egen liten. :´-( Det blir bara värre med tiden. Samtidigt som rädslan efter förra missfallet fortfarande är tydlig. Jag är ju bara 29 så tidsnog kommer det nog.

kram

JAg blir tokig på svensk byråkrati!

I våras förlorade jag massor med tusen att jag inte var omplaserad i SGI och anmäld på arbetsförmedlingen när jag skadade knät. Sen fick jag börja mitt vik på 75%.

I somras tog jag ut två dagar vård av barn (VAB) när tjejerna hade hosta och feber. Då omplacerades jag i SGI men Försäkringskassan sa att om jag ville vara säker på att få VAB så måste jag vara anmäld som arbetssökande fast jag inte är det iom mitt 75% vik. Jaja efter mycket om och men anmälde jag mig på arbetsförmedlingen och de tyckte att jobb kommer först så ska jag jobba när jag har träff där så är det bara att jag medelar det. Sagt och gjort så gör jag det. Eftersom båda de dagarna jag fick så jobbade jag och jag hade inte schemat med mig när de bokades in.

Idag fick jag ett brev att jag var avanmäld hos arbetsförmedlingen för att jag inte gått på basinfo som jag ringt och sagt att jag inte kunde gå på. Så nu måste jag återanmäla mig! Sjukt som om jag inte har annat att göra.

Tänk om jag kunde får månadsvikariat. Då skulle jag förhoppningsvis slippa ams. Chefen skulle räkna på det. Men hon har inte återkommit om det och hon har haft fullt upp så jag har inte brytt mig om att fråga. Det känns som det är viktigare att hon löser de mest akuta jobbproblemen. Bemanning och sånt. Jag är inte avundsjuk på henne. Jag skulle aldrig vilja bli chef.

Arbetslöshet är ett relativt begrepp. Jag menar jag jobbar 75%, har två barn, man och hus. Jag känner mig varken arbetslös och deffinitivt inte syslolös. Bara för att jag inte har ett papper som säger att jag har ett jobb är jag mindre värd. Jag menar jag jobbar lika mycket som mina kollegor. Men i samhällets ögon så betyder det där pappret för mycket.

Jaja det kanske kommer en tjänst för mig med så småningom. Drömmen vore att få fast på den tjänsten jag går på nu. Jag trivs så otroligt bra. En bra chef och underbara kollegor. Lönen och arbetstiderna är väl inte strålande, men jobbet som sånt väger upp det.

Nej nu ska jag göra kvälls mat.

kram

Barnens kusiner på sin fars sida

Längst bak Amandus 8,5 år, Vega 11 år som håller bebisen, Siri 5 år och Otto 2,5 år

Sötnosarna. Kram och gratis till lillebror

Det blev en liten kille

Barnens faster och farbror fick sitt 5:e barn i kväll. En liten kille på 4 100 gram och 54 cm. Rebecka är grön av avund. Hoppas barnen friskar på sig så att vi kan få åka och träffa underverket. :-)

kram

Katarina är för god

för sitt eget bästa.
I morse gick jag till jobbet halv 7 och Markus tog vård av barn. Han hade ett samtal som han var tvungen att ha på förmiddagen. Så han pratade med Katarina och sa att han inte ville bli störd tills han var klar. och att det var bra om hon åt lite frukost under tiden. När han var klar så hade Rebecka vaknat och de satt och lekte. Då tyckte Katarina i förbigående att hon hade kräkts men att hon torkat upp det som kom bredvid toan. Lilla skruttan missförstod helt. Hon trodde Markus inte ville bli störd oavsett vad. Men det Markus menade var att hon inte skulle rusa in och fråga om glass och sånt 57 miljoner gånger. Så när jag kom hem hade jag med mig en varsin tidning till duktiga damer. Han var ju hemma för att ta hand om dem, men det förstod inte Katarina.

På jobbet gick vi kort. Vi gjorde 4 personers jobb på 3. Vi har skolat in ca 30 personer under ett halv år, men det är aldrig någon som kan/vill jobba när vi behöver det. De kanske upptäcker hur oglamoröst hemtjänsten är. Jaja, smaken är som baken. Jag trivs.

Nu ikväll åkte Markus syster in på förlossningen. Får se om barnen får en ny killkusin eller tjejkusin. Det blir Jennys 5:e. Håller tummarna att allt går bra.

Nej nu ska jag gå och nanna. Kram

Jaha då har vi två sjuka barn

Rebecka hostade hela natten. Jag är så trött.

Katarina började redan på morgonen klaga på ont i huvudet men i väg till stallet skulle hon. När vi åkte hem så grät hon och mådde så illa att vi fick stanna. Så jag behövde egentligen inte tempa henne. Ända gången hon mår så där är när hon håller på att få feber. Hon kräks som en räv till febern kommit upp en bit.

När vi kom hem hann vi bara innanför dörren så kräktes hon. SEdan hjälpte jag henne att duscha. Sedan kröp hon upp i soffan med mockasiner och pyjamas. Och efter att sovit en stund så mår hon lite bättre. Som vanligt sov hon med öppna ögon. Det ser så läskigt ut. Någon skola blir det inte för någon av dem i morgon. Markus har sagt att han kan jobba hemifrån. På tisdag är jag ledig och på onsdag jobbar jag kväll så då får vi trockla om barnen fortfarande sjuka. Han kan komma hem så att han är hemma till jag behöver åka. Det är lite piller jobb att få en sjukvecka att gå i hop utan att arbetet blir lidande. Tur att jag jobbar i helgen så att jag är ledig tisdag och torsdag denna vecka.

Nej nu måste jag nog i väg och handla fruktsoppa och glass och lite annat som är lätt att svälja när man är trött och sjuk,

kram

Så var det lördag igen

Usch vad fort tiden går. Hösten kom på alvar i veckan. 6 grader var det i Vagnhärad i går morse. Mindre kul.

I onsdags fick jag riktigt mycket gjort. Det är så skönt när man känner att man verkligen gör något. Sedan jobbade jag på kvällen.

I torsdags jobbade jag på förmiddagen, sen var det p-möte och efter det inskolningssamtal för Rebecka. Sedan var det skjutsa och hämta Rebecka på scouterna.

I fredags jobbade jag också. Sedan åkte jag hem och tog helg. Rebecka var jättehostig när jag hämtade på fritids.

Natten som var hostade hon en massa. Men iväg på hajk skulle hon. Jag vaknade med huvudvärk i morse som utveklade sig till migrän. Jag avskyr det. Det var ett tag sedan jag hade en anfall sist. Så jag sov stora delar av dagen. Huvudvärken är rester av en trafikolycka jag var med om för 16 år sedan på luciadagen. Jag hade tur. Det kunde gått riktigt illa. Men när jag är pressad eller sovit dåligt så kommer denna fruktansvärda huvudvärk.

Nu i kväll ringde Rebecka. Markus som svarade trodde att hon ville åka hem. Men hon ville sova kvar istället. Vi hade kommit överäns att hon skulle komma hem och sova i och med att hon hostade så dant i natt. Sedan hade det ju lite med saken att göra att hon vägrar sova hos någon annan än mormor och hemma. Vi får se hur det går. I värsta fall får jag väl hämta i natt. Skönt att huvudvärken börjar ge sig. Synen är lite konstig fortfarande. Så jag är inte så pigg på att köra bil. Men det är inte många meter så den tiden kan jag konsentrera mig.

Nej nu ska jag natta min lilla solstråle och sedan ska jag sova igen så att det sista får släppa. Vila är bästa medicinen.

kram

Katarina myser med pappa.

Vilken blåsdag! sa Puh

Ja det kan man lugnt säga.

Katarina undrade vem som spolade vatten i nedervåningen när det blåste och hon var på toaletten.

JAg fick just en söt teckning av den samma med en ekorra som just åkt linbana på. Hon är så duktig.

I morse åkte jag runt och lämnade av min familj på olika ställen. Vi försov oss i morse. Markus snarkade så hisekerligt att jag sov på soffan. Jag spelade in honom på mobilen när han snarkade. Han blev inte så jätteglad.

På förmiddagen var jag till arbetsförmedlingen. Jag måste vara registrerad hos dem för att kunna få ta ut vård av barn och sånt. Och dessutom har de en utbildning jag är intresserad av. Jag vill läsa till undersköterska, men kommnunen säger nej eftersom jag har en treårig gymnasieutbildning. Hur man nu kan säga nej till att utbilda folk till ett bristyrke. Jag menar alla spår att det kommer ett enromt ökat behov av vårdpersonal i framtiden och så vill man inte utbilda de som vill. Suck!

Jag längtar såå tills valet är över. Det är ju inget annat på tv, tidningar och ja över allt. Till och med hemma hos vårdtagarna. De försöker ta reda på vad man ska rösta. Men tji fick de för det har ingen med att göra. Det är min ensak men jag kan ju säga att det inte är något extremparti, men det var väl ingen som trodde heller. :-)

På eftermiddagen har jag blött näsblod. Inte mycket men under en längre stund. Och det senaste gångerna jag har blött så har det varit rena Niagarafallet så jag vågade inte åka ner på stan för risken att det skulle bli mer.

Jag längtar så efter en liten bebies! Jag var in på Onetex på internet idag och det fanns så mycket sött till små. Men min kära make säger bara snart. Hmm. Jag vill nu!

Nej nu ska jag nog tänka på middagen.

Kram

Seg deg hela dagen

I dag har varit en sån där dag när jag somnar så fort jag sätter mig. I morse gick jag upp straxt efter 6 för att hinna fixa barnens hår. Det var nämligen skolfotografering idag.

7.30 ringde en kollega och sa att mitt avlastnings jobb avsagt sig för dagen så jag fick vara hemma och få min lediga dag.

Efter det skjutsade jag Markus till Södertälje och sedan var det dags att hämta Katti.

Sen har jag beställt nya byxor till Rebecka. Hon har lyckats ha sönder sina i rumpan. Hon halkade på ett berg och slog i svanskotan och byxerna gick sönder i förra veckan.

JAg har även orkat med att stryka. Det övergår mitt förstånd hur jag ska kunna sitta på föräldrarmöte i kväll. Det brukar ta slut på luft efter halva tiden ungefär.

Nej jag ska väl inte klaga. Jag vill ju också vara med och påverka och få information om barnens skolliv.

Nej nu ska jag väl röjja köket för gång nummer 176 på 4 dagar. Jag är så less på det.

Katti är i badet och Rebecka är och leker med en kompis. De börjar bli så stora. Framför allt Rebecka känner man nu att hon börjar bli mer och mer självständig. Snart är man gammal och grå och över 30.:-)

kram

Dagarna går sin gilla gång

och nu kommer hösten krypande. Man ser det på kvällen och morgonen mest. Det är råare och kallareäven om dagarna är varma ännu..

Senaste veckan har gått i ett virrvarr av barnaktiviteter och jobb. I tisdags när jag var ledig var jag trött och hade ont i huvudet. Mindre roligt. Det är ju när man är ledig man ska hinna alla de där sakerna man inte hinner i vanliga fall.

Markus är förkyld och det finns inget så ynkligt som en sjuk man. Suck!

Själv har jag gjort rent filtret på tvättmaskinen, klipt gräsmattan och städat och bakat. JAg gjorde köttbullar till kvällsmat. Allra helst skulle jag krya upp i soffan och läsa eller läsa släktboken eller något sånt. Men man måste ju göra det man måste. Och om jag jobbar undan ihelgen så kan jag få göra något roligt de tre timmar på tisdag jag är själv hemma. :-) Gäller att tänka framåt.

Nu ska jag göra brunch, sedan är det dags för stallet och efter det städa igen. Regnet öser ner och det blåser. Det är inte det minsta lockande att gå ut.:-(

I förr går blev jag riktigt arg på Rebecka. Vid frukosten började hon fråga om jorden kunde spricka sönder av de sprickor som finns i vägen och sånt. Katarina var så ledsen att hon grät. Hon har haft otaliga mardrömmar om just att jorden går sönder och vi trillar ner i jordens mitt. Suck! Och Rebecka bara fortsatte fast jag bad henne sluta. Varför lysna?!
kram