Trött, less och blå

Vilken underbar kombination. Om gårdagen gick i 180 så gick dagen i 210. Alltid lika kul.

Och som alltid när månen är på nedgående så känner jag mig blå. Jag tror det har lite med att göra att jag ska ha telefontid med min läkare i morgon. Jag känner mig nervös. Det borde inte vara något särskilt, men eftersom jag fick telefontid i stället för ett brev med provresultaten. Jag mår ju bra. Man vet ju aldrig. Det värsta är om jag har tumöråterväxt trots medicin. Men mens och allt funkar ju så att det ska inte vara något. Men tankarna kommer. Särskilt mellan 3-4 på morgonen.

Possetiva tankar. Jag kan, jag vill, jag orkar!

Jag är för det mesta väldigt glad och pigg. Men i dag så hände en sak som fick mig ur balans och det + månen + telefontiden gör att jag känner mig som ett emotionellt utskitet plommon. Allra helst skulle jag gå ut på en långprommenad för att rensa tankarna, men jag har ingen lust att gå ut själv.

Nej nu ska jag förbereda morgondagen och förhoppningsvis gå och sova. Eller se om vi har något med choklad i hemma....

kram