Det blev inga timmar i stallet

Några minuter innan vi skulle åka ringde en kompis till Rebecka och påminde att det var stort scoutmöte i lokalen idag. Med scouter från intilliggande distrikt. Första gången Rebecka nobbat stallet. Men hon ville verkligen gå på detta. Så jag ringde barnens faster och hörde om Amandus skulle ut och om Rebecka kunde åka med dem. Det gick bra. Så jag slängde i ordningen en matsäck och Rebecka hoppade i scoutkläderna istället för ridkläderna. Och så släpte vi av henne hos sin faster på vägen ut till stallet.

Katarinas ridgrupp fick rida ut. Varje elev fick ha någon som ledde hästen. Katarina var jätteduktig. Och jag var riktigt duktig för jag sprang faktiskt flera meter innan knät sa i från genom att vika sig. Men jag är jättenöjd. Det går sakta framåt. Det är skönt att se förbättringar för det sporrar en att fortsätta.

Sedan åkte vi hem och Katarina hoppade i ett bad. Medan hon gjorde det passade jag på att göra en annan sak. Klippa mig och färga håret. Jag är inte supernöjd, men det är bättre än innan och det växer ut.
kram